Vem kan motstå en relationsroman?

Det finns deckarnördar, fantasynördar, romancenördar, skräcknördar och rent allmänna boknördar men det talas aldrig om relationsromansnördar? Kanske inte lika kontroversiellt, hippt eller speciellt ovanligt, men jag vågar påstå att vi är många. Här kommer boktips speciellt till er mina vänner. Ni hinner beställa från bibliotek eller bokhandel innan påsk. Skit i Påskekrim, kryp upp i läsfåtöljen och hänge dig åt relationer!

images

 

Sirener av Gabriella Ahlström, ett familjedrama om en familj med en dominant far som vid en färjekatastrof räddat en känd ung kvinna. Nu ska han skriva en bok om händelsen och ber sin son om hjälp. Allt ställs på sin spets. Ahlström är fantastisk på att skriva dialoger. http://www.norstedts.se/bocker/113083-sirener

ladda ned - kopia

 

10 lektioner i manlighet av David Qviström, en roman om en man med flera  relationer bakom sig som får i uppdrag av en kvinnotidning att skriva om modern manlighet. Jag fäste mig framförallt av skildringen från huvudkaraktärens barndom. Pojkminnen och flickminnen kan vara förvillande lika. Utgiven på Brombergs.

Omslagsbild-Peo-Bengtsson

 

Så länge du är min syster av Peo Bengtsson. Två maskrosbarn, William och Betty gör upp med sin barndom och sina föräldrar. Gillar att läsa om relationen bror/syster och gillar William som är bokens berättare. Tänker att det är sällan en relationsroman har en ung man som huvudkaraktär. Utgiven på Massolit.

 

9789100156640 (1)

 

Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske av Emmy Abrahamsson Romanen utspelar sig i Wien och är kanske mer en romantisk komedi än en relationsroman. Det handlar om den unga svenska Julia som är språklärare och som förälskar sig i en man som är hennes diametrala motsats. Gillar Julias ungdom, hennes utveckling och karaktären, mannen som bor i busken. Utgiven på Bonniers.

97466_13071626_o_1 - kopia

 

Ta itu av Kristina Sandberg, en mörk roman om Maria, en ung kvinna på 70-talet som gjort verklighet av sin dröm att studera vidare. Detta trots make, barn och ansträngd ekonomi. Sandbergs debutroman som kom några år före Maj-trilogin. Maria försöker ta itu men till slut går det inte längre. Utgiven på Norstedts.

9789146230496 - kopia

 

Gånglåt av Elin Olofsson, för första gången på många år tillbringar systrarna Gun-Britt och Sonia sommaren tillsammans. Sonia är bedagad rocksångerska medan Gun-Britt har stannat hemmavid. Många sympatiska karaktärer runt systrarna, min favorit är Jenny, Gun-Britts dotter. Utgiven på Wahlström&Widstrand.

Stad i brand #2

Vi läser Stad i Brand av Garth Risk Hallberg (Marie och jag) och har passerat bok fyra av de sju. En lång rad människor berättar från sina perspektiv och från olika tider. Mercer och hans kille William, systern Regan och hennes exman Keith, Charlie och Sam, som skadas i början av boken, ja det är många karaktärer i den tjocka boken och nästan alla får komma till tals. Det är New York och det är sjuttiotal.

Ann-Sofie Jag tokgillar! (fast jag tokavskyr ordet tokgillar, men kommer inte på något bättre glädjeutrop) Så jävla välskrivet språk att jag måste läsa sakta (tidskrävande när man läser tjockis-böcker). Jag sitter dessutom vid köksbordet eftersom den är så tjock. Romanens sinnrika upplägg med tidshopp och inslag av andra texttyper är precis min typ av berättande. Mellanspel kallar författaren de där inläggen som kan vara ett brev eller en artikel och liknande.

Marie: Jag tokgillar också. Allt, stämningar, persongalleri och språk. Till en början förstod jag mig inte riktigt på mellanspelen men nu känner jag att de i hög grad bidrar till berättelsen, både till det som hänt innan (t.ex. Sams tidning) och efter (Wills berättelse där vi bl.a. får veta vad som händer William).

stadibrand2Ann-Sofie. Det är ju en mängd personer vi lär känna (se Maries skiss här bredvid) och jag måste säga att den som ligger mig särskilt varmt om hjärtat är Mercer, han fångade mig på en gång med sin kombination av osäkerhet och styrka.

Marie: Han är väl också en av de få personer som inte kommer från New York. Jag gillar att läsa om alla, de är så olika och bidrar på olika sätt till berättelsen. Tycker mycket om att vi får veta så mycket om de olika delarna av New York. Jag fullkomligt älskar att vara i det NYC som skildras i boken. På den tiden var det ruffigt nere på södra Manhattan och det är spännande att tänka på den förändring som skett sedan dess (om bra eller dålig vet jag inte). Sen gillar jag att Patti Smith och hennes album Horses dyker upp flera gånger, en fin tidsmarkör. En annan konstig tanke jag har haft ända sedan Sam blev skjuten är ”då levde John Lennon”. Beror nog på att han blev skjuten i närheten.

Förresten, en person jag inte alls gillar är ”demonbrodern”, han är ju inte alls sympatisk person och jag funderar lite på om inte han är ett nav i berättelsen. Allt (eller alla) tycks på något sätt vara knutet till familjen Hamilton-Sweeney.

Ann-Sofie. Jag avskyr också honom. Någonstans läste jag att någon anser att bandet Ex Post Facto är navet kring allt snurrar. Det är det ju på sitt sätt. Det var inte så längesen jag var i NYC första gången i mitt liv, ja okej snart tjugo då. Det var som att vara i film, minns jag att jag tänkte. Och jag får filmiska upplevelser när jag läser nu därför att författaren är så grym på detaljer och markörer.

Så nu läser vi ut romanen då! Känns nästan sorgligt. Och märk att jag inte någonstans har varit framme med min ”stryk”-penna.

—–
Tyckeri efter bok 2.

Stad i brand – bok 1 och 2

Nu är vi igång! Stad i brand av Garth Risk Hallberg är julens samläsningsprojekt för  Marie och mig. Vi har läst tidigare och resonerat om böcker det här med tjocka dito är grejen i de här sammanhangen. Senast var det Himlakroppar och före det Blonde

Stad i brand kom 2015, på svenska i år.  Trots de 900 sidorna utspelar sig boken under en tämligen kort tid, från jul 1976 fram till juli 1977. Ett galleri av människor som först syns ha vaga samband tar perspektiv och och berättar sin historia. Det är ibland en epistolary novel med andra sorters dokument insprängda.

stadibrandSå frågan är: Hur är första känslan? Hur håller vi redan på alla personerna? Och har Ann-Sofie, som alltid tycker det skrivs för mycket, tagit fram svarta stryk-pennan ännu?

Marie säger:  New York, New York. Jag har saknat dig!  Tog snabbt fram papper och penna och ritade pilar. Här finns nog fler kopplingar än man kan ana. Det känns bra nu. Känner att jag har koll på personerna eller männen, kvinnorna är ju få. Ja, ty detta är väldigt ordrikt och det bor ju en redaktör i dig. Men som du ju vet nu så stör jag mig sällan på sånt. Gillar tjocka böcker och tycker mycket om att vara i den här boken. Mer för staden och tiden än för karaktärerna. Ser mycket fram emot fortsättningen.

Ann-Sofie säger: Med en mening som ”En julgran rörde sig längs 11th Avenue” kan det bara bli bra. Gjorde som du, tog fram papper och ritade relationsschema. Jag älskar den här boken. Älskar! Vill inte stryka en rad. (Ännu…)

Vi hörs om ett par veckor och då har vi läst bok 3 och 4.